Svea och Karl Lärkas stuga i Klikten, Sollerön

Den kände fotografen, hembygdsforskaren och författaren Karl Lärka (1892 - 1981) var från Gruddbo på Sollerön men flyttade 1925, i samband med giftermålet med Svea Romson från Mora, till hennes föräldrahem i byn Östnor.

 Karl Lärka gifter sig med Svea Romson 1925

Karl Lärka gifter sig med Svea Romson 1925

Samma år som Svea Romson och Karl Lärka gifte sig förvärvades den mark som nu är bebyggd med timmerstuga, härbre från 1600-talet och uthus. Härbret, som var den första byggnaden som kom på plats, hade Karl Lärka fått av sin morfar och flyttat det till Klikten från Gruddbo.
Planerna var, enligt skisser som finns bevarade, att en hel fäbodgård så småningom skulle byggas upp. Varför djur från gården i Östnor togs med till Sollerön på somrarna. Ibland gick man över cykelbron i Sundet efter att ha passerat Mora, Yvraden och Vinäs, en sträcka på c:a två mil. Ibland skjutsades djuren på en liten lastbil som man lånat från någon av Östnorsindustrierna.

Stugan timrades upp av två Leksandskarlar

Stugan timrades upp av två leksandskarlar, P.P. Jonsson med son från Tällberg. Det tog 278 arbetstimmar som Karl Lärka betalade 165 kronor för

Odlarintresse

Karl och Svea ville i Klikten förverkliga sina planer på en egen trädgård i sluttningen ned mot Agnmyren. Hos Karl fanns en längtan efter att ha ett område på Sollerön där han själv kunde plantera och se hur det växte. Jorden på Sollerön är stenrik, det kan vara en fördel för fuktigheten i marken bevaras då bättre. Klimatmässigt ligger Sollerön en zon bättre än Mora.

Odlarintresset delade Karl med Svea som kom från en stor bondgård. Där växte hon upp tillsammans med en mor och farmor som också var mycket odlingsintresserade. Bl.a. for de tillsammans till Loka brunn för att lära mera och ta med sig nya växter till hemmets trädgård. Än i dag finns plantor och träd kvar i Sveas föräldrahem från den här tiden. Intresset för odling av äppelträd hade Sveas mor Anna tagit med sig från sitt barndomshem. Det berättas att varje höst samlades Bud Anna och hennes syskon till släktträff och fest för att skörda frukterna i den gemensamt ägda apelgården i morabyn Risa.

En kär tillflyktsort

Kring 1920-talet planterades en äppelträdsallé längs Solleröns huvudväg under ledning av Anders Bälter. Något som inspirerade makarna Lärka till plantering av äppelträd även i Klikten. En del av dessa äppelträd finns kvar i dag. Längs infarten mot Lärkastugan planterade man en lång körsbärsallé. Tyvärr rensades den bort under början på 1990-talet.

Lärkastugan i Klikten på Sollerön var en kär tillflyktsort för Karl Lärka och hans hustru Svea under deras levnad.

När vi timrat upp morfars gamla härbre bodde Svea och jag där sommaren 1928 när vi fick huset byggt. Svea lagade maten ute under bar himmel. Tillsammans med timmermännen åt vi också ute med en stor flat sten som matbord.

Stenen finns fortfarande kvar på samma plats utanför morfars härbre.

Lärkastugan Sollerön Visa större bild
Härbret
 

Modell Morastuga

Stugan byggdes enligt modell Morastuga. Alltså en timrad enkelstuga i ett plan. En sådan stuga består av ett större rum och två mindre. I det större rummet finns en öppen spis och väggfasta möbler. De två mindre rummen är farstun och en kammare.

I Lärkastugan har kammaren gjorts om till ett litet kök med jordkällare under golvet. Taket i stugan blev något högre än vanligt. Kanske hade Karl Lärka inspirerats av Anders Zorn då han några år tidigare varit med om att lägga
om stugtak på Zorns gammelgård i Mora.

När stugan var klar hade den fått en för sig karakteristisk hög skorsten, som blivit ett kännemärke synligt på långt håll. Skorstenen är en s.k. kronskorsten med toppen murad som en krona där tegelstenar läggs som ett kors som utmärker de fyra väderstrecken. Skorstenen avslutas med en nedsliten slipsten och ovanför den en vindflöjel av järn, som brukligt var förr i tiden.

Lärkastugan

Dalarnas största gravfält

När gravfälten från vikingatiden upptäcktes 1928 i samband med körningar från ”stenhögarna”, fann man att Lärkastugan hade hamnat i Dalarnas största gravfält från vikingatiden. Karl Lärka fann då som sin livsuppgift att bli områdets främste beskyddare och kämpade under hela sin återstående livstid för att freda marken mot bostadsbebyggelse eller för att gravarna skulle skadas i samband med jordbruksarbete. Hustrun Svea stod troget vid hans sida i denna kamp.

Karl Lärka fick genom sitt stora kunnande inom kulturområdet många vänner som besökte honom och Svea antingen i Östnor eller i den gästvänliga miljön på Sollerön.

Svea och Karl Lärkas stiftelse

Makarna Lärka var gifta i femtio år. De blev barnlösa och när Svea Lärka dog testamenterades stugan med tillhörande byggnader och mark till Mora kommun.

En stiftelse bildades, ”Svea och Karl Lärkas stiftelse”, vars styrelse nu bär ansvaret för att platsen hedras och nyttjas i Svea och Karls anda och mening. I deras testamente och i andra anteckningar står klart och tydligt nedskrivet makarnas vilja.

I sex punkter  har Karl Lärka gett sina direktiv vad han vill med stugan och området runtomkring.

  1. Att de efterkommande må fortsätta arbetet och i första hand bevaka de olika intressena i gravfältsfrågor och laga skiftet på Sollerön, så att Riksantikvariens tidigare förslag beaktas och genomförs så långt möjligt.
  2. Att branten från kapellområdet och norröver Agnmyren blir det sammanhängande naturvårdsområde vi strävat för.
  3. Att fullfölja Bälter Anders försöksplanteringar på Lärkas tomt att omfatta hela branten och över sänkan.
  4. Att kolonilotter tas ut för intresserade.
  5. Att landskapets författare, forskare, arkeologer och fritt skapande personer få hämta inspiration och ostörd ro i stugan.
  6. Att bygdens egna må där beredas en naturlig plats för samling och enskild tillflykt.

Om nu dessa sex punkter efterföljs, kommer stugan vid Klikten alltid att bli ”den samlande punkten och ge liv och ny kraft åt framtidens människor”, så som Svea och Karl Lärka uttryckte sig i samband med donationen. / Ulla Göransson

Källor:  Svea och Karl Lärkas testamente, Mora bygdearkiv;  Fataburen 1931, Nordiska museets årsbok.  Karl Lärka berättar, Greta Jakobsson.

Lärkastugan
  
Dela med andra
  • Dela på Google

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 3 april 2017.

Sök på webbplatsen

Kontaktinformation

  • Anneli Larsson - kultur Hembygdssekreterare
    Mora kulturförvaltning
    Köpmannagatan 4/Box 319
    792 25 Mora
    Tel: 0250-267 76
    Växel: 0250-260 00

    Måndag-fredag 10.00-16.00

Sommarsäsongen

Under juni, juli och augusti månad kan du som är författare, arkeolog, forskare eller fritt skapande ansöka om att få hyra Lärkastugan för vistelse, allt enligt Karl Lärkas önskan i sin donation. För mer information kontakta Anneli Larsson Mora bygdearkiv.

Visste du att....

... det första flygplanet i Mora kunde beskådas vid en flyguppvisning på Sandängarna 1913? Vid spakarna satt kapten H. Sundstedt.

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213