Kyrkbåtarna

Kyrkbåtarna representerar en mycket gammal tradition i Siljansbygden. Kyrkbåtarna var förr ett kommunikationsmedel för färderna till kyrkan och söndagens gudstjänst. Varje by hade sin båt eller sina båtar. Så hörde t ex Lillnian, Gammelnian, Loppan, Yrvädret, Nydäda och Skätn till Nusnäs. Yrvädret var störst och byggd 1803, och den kunde ta upp till 90 personer. Den äldsta kända kyrkbåten från Siljan, ”Räven” har årtalet 1716 på stävnocken. Den har tio par åror och är säkerligen byggd på Sollerön. Den har tillhört Garsås by i Mora och inköptes av Artur Hazelius 1893.

Gamla Mora Visa större bild
Kyrkbåt med Kristineberg och Tingsnäs i bakgrunden. Anders Olssons arkiv.

Söndagen 2 augusti 1857 reste Artur Hazelius på Österdalälven från Ål till Leksand. Han skriver bland annat följande i sin dagbok: ”Kyrkbåten nalkades; det var en obeskrivlig anblick, en sådan, som kanske intet ställe – icke i Sverige och ej heller utom detsamma – torde ha något motstycke till. Den som ej sett en sådan båt, vet ännu ej hvad folklif i Dalarna vill säga”.

Artur Hazelius fick här uppleva hur tjugo till trettio kyrkbåtar med helgdagsklädda människor var på väg mot Leksands kyrka.

Redan tidigare hade kyrkbåtarna uppmärksammats av Friedrich Wilhelm von Schubert, som 1817 noterade dessa iakttagelser: ”Kyrkbåtarna hafva 18 – 20 roddare och rymma omkring 60 människor. Om söndagarna äro sjön och elfven betäckte med sådana båtar, som lustigt täfla med hvarandra i rodd”.

Det är märkligt att Linné 1734 inte nämnder just något om kyrkbåtarna på Siljan. Detta kan ju i viss mån bero på att han på söndagsförmiddagar inte befann sig vid någon vattenled. För nog fanns det gott om kyrkbåtar på Linnés tid och långt tidigare.

Centrum för kyrkbåtsbyggeriet har av hävd varit Sollerön och är så än idag. Det finns starka skäl att antaga att båtbyggarkonsten är mycket gammal och att den långsmala låga formen har varit den förhärskande i tusen år eller mera. Soldborna har alltid haft mycket gott namn som båtbyggare. Gustav Vasa beställde själv ”håpar” av de sockenbor i Mora, som bodde på holmen ute i Siljan, ty på den tiden var Sollerön endast en kapellförsamling under Mora med St Laurentius kapell som gudstjänstrum.

Det var inte bara Gustav Vasa som var beställare. Soldkarlarna levererade båtar till många byar runt Siljans och älvens stränder. Viss konkurrens hade de från Venjans- och Limakarlarna.

På vårkanten lastade soldkarlarna sina slädar och for neråt landet med ett lass roddbåtar. De reste bland annat ner till Falun och sålde. Vid slutet av 1800-talet var priset för en båt 15-20 kronor. Soldkarlarna var ibland nere till exempel i Leksand och byggde båtar, och många for längre än så i samma ärende. Båtarna kring Siljan är alla ett slags snipbåtar med mycket fallande stävar. Båtbyggarna säger att det är för att båten med lätt last inte skall ligga så djupt i vattnet och för att den skall möta vågorna bättre. Båtvirket skulle huggas på hösten eller förvintern, då månen var i nedan. Man valde kort och kärnig tall, i senare tid även gran. Båtbygget började sedan i april, då man kunde arbeta utomhus. Siljansbåtarna är varken renodlat klinkbyggda eller kravellbyggda utan sinnrikt konstruerade på sitt eget sätt med krampor som sammanhållande material. Inte minst är passningen av borden och fasningen ett viktigt moment. Kyrkbåtarna är i bruk än idag, men numera som exklusiva inslag vid vissa speciella tillfällen sommartid. Man är i bygden angelägen om att slå vakt om såväl båtbyggarkonsten som om bevarandet av de gamla båttyper, som är typiska för bygden och som var så oumbärliga för människors möjlighet till förflyttning.

kyrkbåt Visa större bild
Diösens båt hämtas på Sollerön 1/7 1956. Foto: Sam Lawson/Mora bygdearkiv

Under 1800-talets sista år och början av 1900-talet avtog kyrkrodden. 1936 utlystes i Leksand, som hade ovanligt många och välbevarade kyrkbåtar, en tävling, den första kapprodden med gamla kyrkbåtar. Initiativet togs av Knis Karl Aronsson och August Berglund. Fortfarande anordnas årligen tävlingar i kyrkbåtsrodd, Stora Siljansrodden

Källa: "Kulturmiljöer i Mora" av Anders Romson och Barbro Barwing.

 

Dela med andra
  • Dela på Google

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 5 juli 2013.

Sök på webbplatsen

Kontaktinformation

  • Anneli Larsson - kultur Hembygdssekreterare
    Mora kulturförvaltning
    Köpmannagatan 4/Box 319
    792 25 Mora
    Tel: 0250-267 76
    Växel: 0250-260 00

    Måndag-fredag 10.00-16.00

Visste du att....

... flottningen i Österdalälven upphörde 1970?

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213