Psynk Mora

 

Familjens hus i Mora

Psynk – för barn och ungas psykiska hälsa

De flesta barn och unga i Sverige mår bra, men för dem som inte gör det är det viktigt att få rätt hjälp i rätt tid.  I Mora arbetar vi med att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. All hjälp som samhället kan erbjuda, både från skola, socialtjänst och hälso-och sjukvård, ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid. Målgruppen är barn och unga 0-19 år.


Mål
Barns och ungas psykiska hälsa ska mötas med en helhet, det vill säga barn, unga och närstående ska få den hjälp de behöver när de behöver det.

Övergripande mål:

  • Alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till hälso-och sjukvård när de behöver det
  • Alla barn och elever ska utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolans, grundskolans och gymnasiets mål
  • Alla barn ska känna trygghet i hem, skola och fritid 

Hur

Arbetet ska resultera i en modell för samverkan och samordning av insatser för barn och ungas psykiska hälsa för att nå ökad kvalité i insatser till barn och unga, 0-19 år. Barn och unga med komplex problematik ska mötas med ett helhetsansvar där insatser från till exempel förskola och skola, socialtjänst, vårdcentral, barn-och ungdomspsykiatri och barn-och ungdomshabilitering samordnas. 


Vilka

I Psynk Mora samverkar representanter för verksamheter inom kommun och landsting som arbetar med barn och ungdomar. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av chefer från kommun och landsting. Till stöd för arbetet finns processledare och en politisk referensgrupp. Tvärprofessionella arbetsgrupper tillsätts för att arbeta fram nya rutiner och samverkansdokument.  I Psynks arbetsgrupper finns även representanter från andra verksamheter, till exempel polisen. 


Vad händer
  • Att främja skolnärvaro

Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och olika sociala problem som till exempel kriminalitet och missbruk. Frånvaro från skolan kan vara ett tecken på att ett barn eller ung person inte mår bra. Det är en signal om att skolan i samverkan med andra aktörer inte har kunnat ge eleven det stöd och den hjälp som behövts. 

Vi har tagit fram en närvarorutin som beskriver olika rutiner som skolan följer när en elev inte kommer till skolan. Rutinen implementeras under hösten 2015. Vi tar också fram en rutin för elever med lång och oroande frånvaro. Frånvaron bottnar ofta i en komplex väv av olika slags problem som kan röra både hem och skola och därför måste individuella lösningar skapas. Skolfrånvaro är inte bara en angelägenhet för skolan, ibland måste skolan samarbeta med andra verksamheter i kommun och landsting. Det övergripande syftet med detta arbete är att eleven ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

  • Samverkansteam

Vi har bildat ett samverkansteam för att samverka bättre kring komplexa ärenden rörande barn och ungdomar där fler aktörer är eller behöver bli inblandade. Samverkansteamet möts vid en fast tid en gång per månad. Teamet leds av en samordnare och är tvärprofessionellt med representanter från förskolan, barnhälsovården/vårdcentralen, skolan, socialtjänsten, habiliteringen, barn-och ungdomspsykiatrin. Ärenden, avidentifierade, avhandlas och teamet bidrar med en tvärprofessionell bedömning och specificerar sedan vilka som deltar i fortsatt samarbete, i syfte att nå ett mål och en hållbar lösning.

  • Familjens hus – en familjecentral

En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till föräldrar och deras barn. Den är hälsofrämjande, stödjande och förebyggande. Familjecentralen erbjuder barn och föräldrar en god start. Det är en öppen, vänlig och trygg plats där barn kan leka och utvecklas och en plats för föräldrar att umgås. Syftet är att erbjuda blivande föräldrar samt barn och deras föräldrar en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från både kommunens och landstingets verksamheter.

En arbetsgrupp som ska planera för verksamheten vid Familjens hus har bildats och kommunen söker en lämplig lokal.

  • Kompetensutveckling

Gemensam kompetensutveckling för all personal som verkar inom området barns och ungas psykiska hälsa har en stor betydelse för samverkan. Prioriterade områden och ämnen är bland annat: barn från andra länder/ensamkommande, våld i nära relation, funktionshinder.

  • Modell för sociala investeringar           

Begreppet sociala investeringar förklaras som kostnaden för en åtgärd idag som ställs mot förväntade vinster i framtiden, om insatsen är framgångsrik. Det handlar dels om att samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost, dels att samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle.

Vi arbetar för att öka kunskapen om sociala investeringar i Mora kommun, för att på sikt skapa en modell, ett sätt att hitta nya lösningar på stigande utmaningar i samhället. Det skapar ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter och ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser.

klasskamrater, barn, tummen upp


Varför

Barns hälsa och välbefinnande är en central angelägenhet för alla samhällen. Förhållanden under barn-och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Barn är framtiden, men barn är också nutiden. Föräldrarna har det omedelbara ansvaret, men samhällets struktur, organisation och politik är viktiga för föräldrarnas möjligheter att utföra sina uppgifter. En annan utgångspunkt är Barnkonventionen, dvs. det handlar inte bara om rätten till liv utan också rätten att överleva och utvecklas väl. 

Barn är generellt friska och lever gott i Sverige, jämfört med de flesta andra länder. Psykisk hälsa har blivit en framtidsfråga då många barn- och unga i Sverige idag mår psykiskt dåligt. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan man läsa: ”En ökning av psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk bland unga i skolåldern, stressrelaterade symptom bland framförallt flickor och ökat antal unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest är några exempel på den oroande utvecklingen”.

Vi har barn tillsammans. Vi vill och vi ska arbeta tillsammans vilket föreskrivs i ett flertal lagar, bland annat Förvaltningslagen, Hälso-och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Inom alla verksamheter finns gott om kunskap och den utvecklas snabbt. Vår sammanlagda kunskapsmängd behöver läggas samman, skapa en helhetssyn, för att ge bästa stöd och rätt resurser från olika huvudmän till barn och unga.

 

Dela med andra
  • Dela på LinkedIn
  • Dela på Google

Kommentera sidan

Om det är något du vill meddela oss, hittat något fel eller saknas information kan du använda dig av det här formuläret. Om du vill ha återkoppling på din kommentar vänligen fyll i din mailadress.

Vi tar tacksamt emot all feedback.

// Vänliga hälsningar kommunikationsenheten Mora kommun

Sidan uppdaterad den 15 juni 2017.

Sök på webbplatsen

Kontaktinformation

  • Inger Skoglund-Hassis Planerare social hållbarhet
    Utvecklingsenheten
    Mora kommun
    792 80 Mora
    Tel: 0250-261 34

Dokumentation från kompetensutveckling " Barn från andra länder - om flykt, asylprocess och integration".

Visste du att...

...IFK Mora fick sin första svenska mästare 1918? Det var Petrus Axelsson som vann skridsko 1 500 meter.

Mora Kommun, 792 80 Mora, Besöksadress: Fredsgatan 16, Tel: 0250-260 00 kl 07.45-16.30, Fax: 0250-186 42, E-post:
Org. nr: 212000-2213