Skrivet den 1 december 2009
Var det bättre förr? När varje socken styrde sig själva och
då vi deltog i hjältemodiga uppror mot de tyranner som satte sig på folket? Vi
har alltid varit vana att klara oss själva i norra Dalarna och den nedärvda
kulturen präglar våra bygder än idag. Samtidigt som vi sitter här sker
förändringarna i omvärlden snabbare och snabbare. I en värld där kunskap sprids
blixtsnabbt över jordklotet tack vare tekniken är det viktigt att vi som är
politiskt ansvariga för den kommunala verksamheten hänger med. Våra medborgares
krav på det vi skall leverera ökar hela tiden och för att klara av att utveckla
välfärdssektorn måste vi våga tänka i nya banor. Det smått historiska beslut vi
fattar idag om samverkan mellan tre grannkommuner med långvariga historiska
band är en del av lösningen på att behålla det lokala självbestämmandet men
samtidigt klara av våra medborgares ökade krav på välfärd. Om inte vi fattar
dessa beslut kommer någon annan att fatta dem åt oss i framtiden. Låt oss ta
tag i saken innan problemen växer oss över huvudet!
Under många år har det diskuteras hur samverkan mellan
kommuner skulle kunna ske i norra Dalarna. På andra ställen runt om i Sverige
har samverkan varit igång under en längre tid medan de försök som gjorts hos
oss inte burit frukt. Nämnas bör kanske samverkan mellan Orsa och Mora när det
gäller Miljö och Hälsa som startade 1969 och i år firar 40 år. Tidigt under
2008 fick de kommuncheferna i Älvdalen, Orsa och Mora i uppdrag och se om det
fanns områden som dessa tre kommuner skulle kunna samverka kring. Det som var
lite ovanligt med denna process till skillnad från andra kommunala
samverkansprojekt runt omkring i landet var att samverkansprojekten växte fram
underifrån utan politisk styrning. På ett möte i Älvdalen under oktober månad
2008 presenterades de förslag som förvaltningarna och bolagen ansåg att vi
skulle arbeta vidare med. Inom varje område bildades det arbetsgrupper med politisk
insyn. För att få en tydlig inriktning på arbetet tog politiken fram ett syfte
som sedan dess styrt arbetet.
”Att
genom samordning av verksamheter optimera den ekonomiska effektiviteten,
säkerställa kompetensförsörjningen och verka för kvalitetsförbättringar med
oförändrade medel.”
Fram
till dags dato har det lagts ner mycket tid och möda på att ta fram underlag
som visar på att vi uppnår syftet samt förhandla fram avtal som uppfattas som
rättvisa av alla tre kommunerna. Vi har idag kommit fram till att vi vill
samverka och detta har lyckats tack vare duktiga medarbetare i kommunerna men
framförallt att politikerna i alla tre kommunerna visat upp en samarbetsvilja
och kompromissförmåga till att åstadkomma en lösning till gagn för alla
kommunmedborgare i Älvdalen, Orsa och Mora.
Anledningen till att vi kommit fram till de
samverkansområden som idag ligger på bordet är att vi bedömt dem som icke
politiska och därför lättast att komma överens om. Lönehanteringen är en
hantering som är som gjord för att samverka kring. De skalfördelar som uppstår
när tre kommuner samverkar kommer att innebära att vi kommer att frigöra medel
för att kunna lägga på kärnverksamheterna. Det samma gäller inom de delar av
ekonomi, IT och social myndighetsutövning som vi skall samverka om. När det
gäller gymnasiesamverkan så ser vi att det runt omkring i landet uppstår gymnasiesamverkansområden
i en rasande takt. Det som driver på samverkan inom gymnasiet är att antalet
gymnasielever minskar i rask takt och vi måste samverka för att kunna erbjuda
kvalitativa utbildningar för våra ungdomar i vår region. Vi har inte tid att
vara passiva i denna fråga för då blir vi frånåkta. Man kan lätt tro att denna
samverkan direkt påverkar många anställda i kommunen men så är det inte. Även
om det är ett smått historiskt steg vi tar idag så är det runt 1 % av de
kommunalt anställda som direkt berörs av samverkansbeslutet. När det gäller
samverkan kring VA och renhållning är det lite annorlunda eftersom dessa
verksamheter är taxe- och avgiftsfinansierade. Varje kommun kommer fortfarande
att äga och bekosta sina anläggningar men vi driften av dessa anläggningar
kommer att skötas av ett gemensamt ägt bolag. På så sätt äger och ansvarar vi
fortfarande för våra respektive anläggningar och respektive kommunfullmäktige
tar beslut om taxor, avgifter och investeringar. Vi kommer att kunna göra
effektiviseringsvinster som kan användas till att höja kvalitén på
verksamheterna om kommunerna så vill. Inom alla samverkansområden ser vi att kompetensen
kommer öka vilket är en viktig faktor i den alltmer komplexa värld vi lever i.
Vi vet också att det kommer att bli lättare att rekrytera nya medarbetare i en
större organisation med möjlighet att kunna utveckla spetskompetenser.
Vi vet att det finns de som har uttalat tvivel kring
fördelarna med samverkan både bland några få politiker och bland de anställda
som berörs. Det finns förstås både för- och nackdelar med alla förändringar som
görs och vi människor är av naturen skeptiska till det som är nytt eftersom vi
vet vad vi har medan det nya kan utgöra ett hot mot det jag tror på eller mot min
anställning. Lösningen på detta är förstås inte att sitta still i båten och
flyta med strömmen utan det är genom att ro och styra som vi kommer dit vi
vill.
Vi tror på att det är dags för oss politiker i Älvdalen,
Orsa och Mora att lyfta blicken över de gärdsgårdar som så länge varit fast
förankrade och våga ta ansvar för den regionala utvecklingen. Är det någon av
oss som bor i våra kommuner som på allvar tror att vi inte är beroende av
varandra för att få till en dynamisk utveckling. Våra kommuner har fantastiska
förutsättningar för att kunna utvecklas och om vi alla 34 500 som bor i
våra tre kommuner samverkar kommer något att hända!
Kommentarer på inlägget
