Skrivet den 7 februari 2011
I lördags var det invigning av Rosa Huset, ett kulturhus för unga. Jag har haft den stora förmånen att få vara med på hela resan, från ungdomarnas medborgarförslag 2004 till öppningen i lördags. Vilken upplevelse det har varit. Det finns hur många saker som helst att skriva om kring detta, men det får bli en bok i sådana fall. Det finns dock några saker jag vill lyfta fram i sammanhanget.
Att genomföra ett projekt i den här storleksordningen är ingen lätt uppgift. Men tack vare ett mycket gott samarbetsklimat inom och mellan förvaltningar och nämnder, tjänstemän och politiker som ser möjligheter istället för hinder, och inte minst ett helt fantastiskt engagemang hos våra ungdomar, har det i det stora hela flutit på utan större missöden. Det finns dock några i organisationen och projektledningen som har arbetat oerhört hårt i det tysta och som får sträcka på sig lite extra. Ingen nämnd, ingen glömd.
Andra som ska sträcka på sig och känna sig stolta är som sagt våra ungdomar. Jag vet inte hur många timmar som de lagt ner i detta projekt. Sedan 2004 har Mora ungdomsråd MUR diskuterat och argumenterat med politiker och tjänstemän i olika forum för att få detta till stånd. Rosa Husets olika arbetsgrupper har lagt ner sin själ i att få fastigheten till en positiv mötesplats. Till och med under de sista stressiga veckorna när det var hårt arbete med målning, inredning och planering som gällde, möttes jag alltid av en positiv inställning och glada miner. De är också en förebild när det gäller osjälviskhet och att ställa upp för varandra. Vi kan, och ska vara stolta över våra ungdomar.
Under hela processen har vi sagt att Rosa Huset ska bli en mötesplats av-för- och med ungdomar. Så kommer det också att bli, men det kommer att finnas engagerade vuxna i huset som stöttar och hjälper dem när det behövs. Redan idag finns det ett samarbete med organisationer, föreningar och näringsliv som på olika sätt bidrar till verksamheten. Förhoppningen är att fler vill vara med och dra ett strå till stacken. Jag hoppas att Rosa Huset blir hela bygdens angelägenhet.
Kommentarer på inlägget
