S:t Mikaelsskolan jubilerar

26 oktober 2009

Från början hette den Kommunala Gymnasiet och det var 1959 som den första kullen studenter lämnade skolan. Två kategorier fanns, "latinare" eller "realare".

Ett halvt sekel av förändring

De första tio åren togs alltså studentexamen, den examensform som försvann efter 1968 och ersattes av det mindre glamorösa "slutbetyg". Året därpå gick man bara ut gymnasiet helt enkelt, utan mössa eller större festligheter. Lite vilset var det säkert för de kommande årens kullar och i sinom tid skulle mössan komma att få en renässans. Och det gångna halvseklet har sett många andra, och större, förändringar i gymnasieskolan.

Den kanske mest påtagliga kom 1971 då yrkesskolan och fackskolan försvann och alla utbildningar efter grundskolan hamnade i gymnasiets hägn. Den som ville bli exempelvis bilmekaniker, verkstadsarbetare, byggnadssnickare eller frisör blev alltså gymnasist, fick behörighet att söka till högskola och kunde också ta på sig en studentmössa efter avslutad skolgång. Mösspåtagningen lär dock ha inletts på allvar först under 1980-talet.

Numera sägs det i dagligt tal att man tar studenten när man går ut gymnasiet, även om alltså examen försvann för 40 år sedan. Och festligheterna vid skolavslutningen når allt högre höjder. Frack och smoking är inte ovanligt på herrsidan och damernas festblåsor står knappt Nobelmiddagens efter.

Mycket har alltså hänt en del på 50 år och konstigt vore det väl annars. När man idag kommer gående in på skolgården ser man eleverna allt som oftast talande i mobiltelefon. Denna numera självklara del av den personliga utrustningen kunde nog 1959 års studenter inte ens drömma om. Inte heller om musikspelare och datorer, saker som idag närmast är att betrakta som rena hygienfaktorer för dagens ungdomar.

Så gick det till 1959

Det var 1956 som Kommunala Gymnasiet i Mora startade och så här formulerade sig statsmakten: "Genom beslut av Kungl. Majt den 16 mars 1956 har medgivits att ett kommunalt gymnasium, omfattande en treårig latinlinje och en treårig reallinje må fr. o. m. läsåret 1956/57 förenas med samrealskolan."

Samma höst började de första gymnasisterna sin utbildning och när studentexamen närmade sig våren 1959 fanns det 41 elever i avgångsklasserna. Hela skolan hade inte mer än ca 130 elever fördelade på tre årskurser. 

Studentexamen omfattade inte bara tre års studier med tillhörande studentskrivningar det sista året. De  sistnämnda alltid genomförda samtidigt över hela landet. Men det mest fruktade provet var "muntan", en muntlig sluttentamen ledd av läraren i ämnet och övervakad av inte mindre fruktade censorer från universitetsvärlden. Varje student fick sig tilldelat 2-5 ämnen några veckor innan förhören; det kunde vara svenska, engelska, matematik, geografi, fysik eller något annat teoretiskt ämne. Det kommande förhöret kunde sedan omfatta allt som lästs i ämnet under de tre gångna åren. Så därför vidtog ett febrilt hårdpluggande som naturligtvis fick ske i skumläsningens form. Inte sällan i kombination med ett visst chanstagande.

Innan förhöret började delades en lapp ut till var och en där det stod vad som skulle avhandlas. Alla fick olika uppgifter och några minuter att fundera på. Den som skulle förhöras i geografi kunde exempelvis läsa på sin lapp: "Om kontinenternas bildande. Redogör för Wegeners teori och den hypsografiska kurvan." Sedan var det bara att börja berätta och kanske få en del stödjande frågor från läraren. Eller mer kunkskapskontrollerande frågor från censorn. Som inte sällan var en vänlig person och därför kunde lotsa in förhöret på något annat område om han eller hon märkte att den blivande studentens kunskaper i det nyss tilldelade ämnet var otillräckliga. Så det muntliga förhöret kunde röra sig över ganska vida fält där man letade fram mer eller mindre dolda kunskaper som tillägnats under de tre åren.

Alla klarade studentexamen

Av de 41 eleverna i avgångsklassen 1959 var det fyra som inte "gick upp i muntan". Tre tycks ha avstått frivilligt och om den fjärde skrev lärarkollegiet:

"Vid omröstning bland vederbörande lärare förklarades N.N. i (klassbeteckning) med samtliga 5 lärares avgivna röster icke berättigad till muntlig prövning." Återstod med andra ord 37 elever, eller abiturienter med ett finare ord, och de muntliga förhören hölls 4-6 maj 1959. Alla gick igenom skärselden och var sedan berättigade att ta på den vita mössan. Tre censorer deltog vid förhören; professorerna Erik Holmberg och Arne Furumark samt lektor Elsa Norström.

Nu för tiden är det ungefär 300 elever som lämnar gymnasiet varje år vid S:t Mikaelsskolan. Det namnet fick skolan 1966 i och med den då nya gymnasiereformen som också innebar att ekonomisk och teknisk linje tillfördes. Sedan dess har flera gymnasiereformer ägt rum och studierna bedrivs därför på ett helt annorlunda sätt i dag.

Den 27 oktober firas 50-årsjubileet med visning av skolan, musikunderhållning och senare på kvällen avslutas dagen med middag på Moraparken. Där det också blir musik och dessutom högtidstal till jubilarens ära.

 

Sven-Erik Nilsson